JANINA KRONLUND


First come first served.
alltså herrejistas (haha) vad irriterad jag blev idag på lunchen. utan att skämta var jag två sekunder ifrån att börja gråta på grund av att jag var så done med jobbveckan och redo att stämpla ut för veckoslutet :D och detta till på då!
 
vid tolv kommer jag till lunchrestaurangen där det redan sitter ganska mycket människor, för fredagslunch på detta ställe är riktigt populärt (inte överraskande eftersom de bjuder på stans bästa lunch). jag ställer mig i kö och beställer en god lunchportion. är så sjukt taggad eftersom kollegerna som åt innan mig skröt vackert om just den här portionen.
 
ser mig omkring och söker efter små bord, äter trots allt lunch ensam idag så jag behöver bara ett riktigt litet bord. det finns två stycken att välja på, ett i hörnet och ett nära dörren. väljer bordet i hörnet eftersom belysningen är bättre (läs: ingen spot rakt ovan som reflekteras av telefonen och därmed stör mitt lunch-scroll). går till bordet, häller upp ett glas vatten, sätter mig ner och dricker lite i väntan på min mat.
 
en man kommer fram till mig och säger hei, tää pöytä on varattu. jag ursäktar mig och ställer mig upp för att gå någon annanstans, inte så stor skillnad var jag sitter. tar ett varv runt restaurangen för att se att alla bord är upptagna. finns ingen plats för mig någonstans. mannen har gått tillbaka för att ställa sig i kö för att beställa.
 
så där står jag som redan väntar på min mat, utan plats att sätta mig ner på. i kön står mannen som "reserverat" ett bord åt sig, han har inte ens beställt mat ännu. alltså jag blir så arg att jag vill släppa några krokodiltårar. går till restaurangchefen och belyser hen om mitt problem. hen säger att det ordnar sig, om jag inte hittar ett bord får jag sitta i ett konferensrum (huippu människa, tack!).
 
efter en liten stund blir ett fyra personers bord ledigt och jag slår mig ner. säger åt chefen att han kan visa andra ensamma personer till mitt bord, för det är onödigt att en människa tar upp så mycket plats (en annan ensamlunchande tjej joinade efter en liten stund). har knappt ro att äta för jag hunnit bli så sur.
 
first come first served. någonsin hört om en sådan grej? alltså helt sinnes hur upprörd jag fortfarande är. tycker det var så sjukt fult av den här mannen att göra så här. hehe japp, precis så här stora är mina problem.
 
med detta inlägg vill jag påminna dig om att kolla en extra gång innan du reserverar ett bord genom att slänga ner dina saker där. står det fyra människor i kö innan dig så är det fyra människor som ska få välja bord innan dig. tack för mig, puss godnatt.
Olof

Hej!

Har märkt att du ofta använder uttrycket krokodiltårar, men kanske inte helt på rätt sätt. Visste du att det egentligen betyder falska eller spelade tårar?

Inget illa menat, ville bara vara besserwisser.

Svar: hejhej "olof" :D man får absolut vara besserwisser!
jag vet vad uttrycket egentligen betyder, men brukar använda det lite hur som helst ändå :) min personliga uppfattning är något som lever kvar från min barndom, eftersom "krokodiltårar" alltid illustreras som STORA tårar (typ den här bilden, som är den första i googles bildsökning efter krokodiltårar http://1.bp.blogspot.com/-3y4fyAqgpN4/Tta2Td3pqGI/AAAAAAAAAu4/4gNOSr_iXPg/s1600/krokodiltrar_149198934.jpg ).

men just i det här inlägget "alltså jag blir så arg att jag vill släppa några krokodiltårar" så tycker jag ju att det följer meningen riktigt ypperligt. det är ju en skrattretande orsak att börja gråta för att någon stjäl bordet av mig, ingenting man PÅ RIKTIGT behöver GRÅTA över :D så lite halvfalska, spelade tårar hade kunnat passa in helt perfekt.
JANINA KRONLUND

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress