JANINA KRONLUND


Uteservering.
 
vad är lycka? att se solen igen efter sjutton månader av gråa, finländska himlar. en fin form av lycka är att sitta i solen på en uteservering i en europeisk stad, lyssna på sorlet av människor och njuta av tonerna som skapas av en gatumusikant. att traska förbi en fin ingång som är fylld av grönskande blommor. att traska över kullersten. att se hur såpbubblorna dansar iväg med vinden. att se fina hus vart man än vänder sig. att ha bra diskussioner med en fin vän. att vara glad för att ödet tagit en vän till en så fin stad.
 
Golfänkorna.
 
idag kommer våra pojkvänner hem från en tio-dagars-golfresa till malaga. vi hade bestämt oss för att träffas under tiden då de var borta, så i onsdags körde jag iväg till golfplan efter jobbet. som golfinstruktör hade vi  jonathan nylén och han visade oss the basics. sedan fick vi stå och skjuta iväg bollar hit och dit. som ni märker är golftermer inte min starkaste sida :D ännu i alla fall.
 
kände mig sjukt lyckad som inte missade varje boll, fick in en träff här och där och nu är jag taggad på att lära mig på riktigt. stort tack till dessa fina tjejer för en grym kväll, tack till jonathan och tack till tomviktordesign som fixade ihop en logo åt oss.
 
Helsingfors.
 
förra veckan i helsingfors hade tobias bokat rum på hotel haven som ligger rätt nära havet, med utsikt över bland annat allas sea pool. hotellrummet var fantastiskt, vädret var fantastiskt och frukosten var fantastiskt god i en fantastiskt fin miljö (pirogerna var kalla men till och med dom var sjukt goda?). jag älskade allting med detta hotell och det fina bemötande som vi fick.
 
om ni någon gång vill ha en lite mysigare hotellupplevelse i huvudstaden så tycker jag ni ska boka rum här (slår absolut radisson plaza, clarion, presidentti och omena som jag bott på tidigare).
 
 
 
den egentliga orsaken till att vi var i helsingfors var att vi skulle gå på keikka. ett av de banden som vi båda gillar skulle ha konsert i ishallen; thirty seconds to mars med talangfulla sångaren/skådespelaren jared leto i spetsen. så sjukt kung och galen publikkontakt, har aldrig sett något liknande :)
 
tyckte det var grymt när han tog upp människor på scenen, exempelvis en äldre herreman måste nog ha fått sitt livs grymmaste upplevelse när jared bjöd upp honom. dessutom var det så skönt att gå på konsert utan en massa människor som trängs och knuffas, här kunde alla uppföra sig. kan hända att 30stm har lite äldre lyssnare, kan hända att det var en onsdag och inte en lördag.
 
annars kände jag eventuellt att det var för lite show, men sedan kom jag på att jag nog bara är för bortskämd med megashow, fyrverkerier och grejer som ja, absolut bidrar till stämningen och liksom helheten, men som egentligen är halvt onödiga. vi var ju inte där för något annat än musiken. åååh får gåshud när jag lyssnar igenom några filmklipp. mina öron mår bra när jag hör jareds stämma hahaha.