JANINA KRONLUND


Ofrivillig vs frivillig arbetslöshet
fick en kommentar som jag tänkte svara på i ett helt inlägg istället, ifall det kanske är fler än denna kommentator som vill ha ett svar. så här lyder kommentaren:
 
 
"förbannad på: människor som bestämmer sig för att frivilligt vara arbetslösa". vet du några såna personer? är en ganska hård sak att säga då jag vet känner många som är eller har varit arbetslösa och lidit något enormt av det. jag har också varit arbetslös under en ganska lång tid förut, det var verkligen ingen njutning och jag fick kämpa för att inte hamna i en djup depression - något som kunde ha lett till att jag kanske inte skulle haft kraft att söka jobb.
 
arbetslöshet (och psykisk ohälsa) kan drabba även den bästa - kanske även dig en dag. jag blev lite ledsen av att du är förbannad på "såna människor" bara, eftersom jag har svårt att tro att det finns människor som frivilligt vill isolera sig från samhället, leva som en parasit, inte ha något eget att strå att dra till stacken, förlora allt det ekonomiska och sociala för att sitta hemma i soffan och lyfta något litet bidrag. det kanske finns psykisk ohälsa eller andra faktorer bakom arbetslösheten? jag hoppas jag inte gör dig ledsen nu men din kommentar sved och jag var tvungen att sätta ner foten.
 
 
hej på dej och tack för kommentaren! först och främst tänker jag ursäkta mig ifall jag uttryckt mig klumpigt, för det känns som att du missuppfattar mig.
 
eftersom jag själv inte har någon erfarenhet av arbetslöshet så kan jag inte uttrycka mig i hur det känns. men människor i min närhet har varit arbetslösa, och på ett eller annat sätt har jag någon gång diskuterat arbetslöshet med människor som varit utan arbete. so much for experience, har alltså bara kollat på från sidan och bildat min uppfattning baserat på det. 
 
jag kan förstå att arbetslösa människor kan sjunka ner i en depression - att ha lite pengar, "ingenting" att göra om dagarna, få avslag på jobbansökan efter jobbansökan och så vidare. jag förstår att det tär på människor. MEN här vill jag påpeka att dessa människor är ofrivilligt arbetslösa. ofrivillig arbetslöshet handlar om sådant som en människa själv inte kan påverka så värst mycket, exempelvis strukturförändringar i företagets uppbyggnad som leder till samarbetsförhandlingar, eller företagets ekonomiska olönsamhet som leder till permitteringar och uppsägningar. viljan att jobba finns kanske, men en person kan vara oförmögen till jobb exempelvis på grund av en sjukdom. i hundra av hundra fall är en sjukdom ofrivillig. det är en så stor skillnad på ofrivillig och frivillig arbetslöshet.
 
du skriver det så bra, du har svårt att tro att det finns "människor som frivilligt vill isolera sig från samhället, leva som en parasit, inte ha något eget att strå att dra till stacken, förlora allt det ekonomiska och sociala för att sitta hemma i soffan och lyfta något litet bidrag". även om du inte har träffat på någon person som lever så här så betyder det inte att de inte finns. jag vet att de finns. och det är deras tankesätt och livsstil som gör mig förbannad.
 
jag blir arg när samhället är uppbyggt på att en lat människa ska få stöd. det handlar om att jag är arg på frivillig arbetslöshet, på de människorna som inte bryr sig om att söka jobb, på de människorna som lever sitt parasitliv. jag betalar gärna skatt för att välfärdssamhället ska hållas upprätt. jag har inte skrivit ut mig ur kyrkan, för jag vet att min kyrkoskatt bland annat går åt till att hjälpa utsatta människor. men. jag vill inte betala skatt för att jag jobbar för att andra ska få sitta hemma och chilla.
 
jag har aldrig hört om en äldre människa som frivilligt väljer att vara arbetslös, kanske finns de, kanske existerar de inte över huvudtaget. däremot har jag stött på unga människor som helt enkelt inte vill ha jobb. de går till de där mötena som ordnas, men tar inte emot något jobb eftersom det inte är jobb inom deras bransch (kan hända att detta inte längre fungerar, är inte insatt i eventuella systemreformer). det allra värsta tycker jag är människor som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar, med vare sig jobb eller utgifter. dessa människor gör ingen nytta, men lyfter arbetslöshetsstöd och får dessutom tillbaka några hundringar på skatteåterbäringen året därpå (eftersom de betalar skatt på sitt stöd). det gör mig så arg. dessa människor som väljer att vara hemma och bara få utan att ge.
 
jag vill att du ska förstå att jag verkligen inte vill trampa ofrivilligt arbetslösa människor på tårna. önskar att de hittar jobb och att allting ordnar sig. att allting ordnar sig med den psykiska ohälsan eller andra faktorer som står bakom. dessa människor som inte väljer att vara arbetslösa, utan är det för att livet råkade bestämma det just nu. om du är arbetslös, söker jobb, vill ha jobb - men får inget jobb. då faller du under denna kategori. det är inte din verklighetsuppfattning och livsstil som gör mig arg.
 
jag vill ge en spark i baken åt frivilligt arbetslösa människor som inte är intresserade av att jobba. de som bor hos sina föräldrar. de som bor på hyra men ändå inte vill jobba. de som känner att man ska utnyttja systemet och ta emot en liten peng, istället för att jobba ett jobb som kanske skulle ge samma lön som stödet. skäms på dem. det är deras livsstil som gör mig förbannad.
 
avslutningsvis vill jag påpeka att det knappast finns så många människor av denna sort, men de finns. även om du inte träffat på någon.
 
 
kommentarsfältet är öppet för diskussion! diskuterar gärna detta. ni får gärna komma med argument emot mig, så att jag bättre ska förstå en frivilligt arbetslös människas perspektiv, för just nu har jag ingen förståelse för det. 
Efterlyses!
är det någon som ska köra bil från helsingfors till vasa sent på fredagen den femte februari eller tidigt på lördagen den sjätte februari? vårt flyg landar i helsingfors den besvärliga tiden 00.10 och vi söker alternativ för att ta oss hem så enkelt och fort som möjligt. första flyget går vid nio och första tåget vid sju. innan vi bokar något tänkte jag ändå försöka kolla ifall det eventuellt finns någon som skulle ha rum för två tjejer med respektive resväskor :) ta kontakt i så fall! pris kan vi diskutera privat! :)
Orsaker till flytten
varför flyttar ni? tar kontraktet slut?
 
svar: kontraktet tar slut den sista december men vi hade självklart fått skriva under ett nytt kontrakt ifall vi hade velat det :) både jag och emma studerar tredje året och det är obligatoriskt att man måste åka utomlands. vi tänkte båda studera vid någon skola ute i europa i fem månader, vilket är den egentliga orsaken till flytten. nu blir det så att emma har lämnat in alla blanketter och väntar på ett positivt svar så att hon får åka iväg, men jag backade ur. orkar knappt studera här, så hur skulle jag orka studera någon annanstans? känner att jag hellre vill jobba! blir kvar i vasa hela våren och åker istället utomlands för att göra praktik nästa sommar.
 
samtidigt som det är underbart att bo här så är det också en saga som måste komma till sitt slut. lägenheten är sjukt snygg men den är inte praktisk. till exempel har jag och emma ingen egentlig vägg mellan våra rum. miljas rum är det enda egentliga rummet i hela lägenheten, så någonslags privacy finns ju inte ens att tala om. att vi är tre har självfallet alltid haft sina fördelar, men klart att det finns dagar då man bara skulle vilja vara ensam men "måste stå ut" med sju kompisar som kollar på tv i vardagsrummet (don't get me wrong, älskar hotellfiilisen vi haft här och jag har alltid hälsat alla vänner välkomna hit).
 
så ja, även om det bara varit bra och vi kommer att storgråta med varje flyttlåda som vi bär härifrån, så kan det ju vara bra att sagan tar slut efter två år. det har varit en sjukt nice experience att dela med emma & hoai och senare emma & milja. man har lärt sig hur det är att bo med vänner, hur man hanterar nödvändiga och onödvändiga konflikter, hur man samspelar, hur man reagerar till olika situationer. det är guldvärt och jag kommer att minnas dessa år med så varm kärlek att ni skulle bränna er om ni försökte röra vid den :) om vi bodde här ett år till så skulle vi bara bli ännu mer fästa vid att bo tillsammans och det skulle bli ännu svårare att gå vidare med livet.
 
därför ser jag sjukt positivt på framtiden! det ska bli riktigt spännande att bo ensam. massvis med nytt och skoj och nya neighborhoods. bland annat har jag skaffat några bad habits så jag ska undersöka om jag har tillräckligt med självdisciplin för att bli av med dem. bara sådant! idag var jag och skrev på papper för en egen lägenhet, så denna tjej flyttar till vöråstan från och med den första januari! hur spännande? HERREGUD MIN INREDNINGSBUBBLA ÄR SÅ STOR att jag måste vinna på lotto under denna månad.