Vilket välskrivet och bra inlägg! Jag håller med om att lösningen verkligen inte är att ta bort gymnastiken. Gymnastiken är superviktig på grund av många aspekter! Till exempel finns de barn vars föräldrar helt enkelt inte har råd att ha sina barn på någon hobby, då är skolgymnastiken superviktig för att barnen ska få prova på olika sorters idrottsgrenar och sätt att röra på sig. Så är ju en annan aspekt det som du också tar upp, hur mycket vi sitter. Helt sjukt. Så nej, gymnastiken ska inte tas bort om man frågar mig, men däremot tycker jag som du, att omklädningsrum och duschar bör ses över.
Jag fattar verkligen att det måste vara sjukt jobbigt att duscha med rädslan att någon skulle filma en när man står där naken. Nej så får det inte vara. Tycker enskilda bås med lås är en bra idé. Så tycker jag man också ska ta upp detta i skolan, förklara att det inte är acceptabelt att filma andra när de duschar / byter om. Eller egentligen är det ju aldrig okej om den andra inte är med på det. Nu vet jag inte om detta redan tas upp i skolan, men jag tror man aldrig kan ta upp det för mycket i varje fall!
Håller med dig angående duscharna. Enskilda duschbås vore toppen och skulle garanterat medföra att många fler deltog aktivt i gymnastiken! Gymnastik är ack så viktigt i dagens samhälle.
Och angående det där med att läraren utser två lagledare som sedan väljer lag (och så blir förstås de som är "sämst" valda sist till ett lag...) har du helt rätt i att det inte är okej längre. Vår lärare i gymnastikens didaktik på PF poängterade gång på gång att om vi gör så när vi är ute på praktik kan vi räkna med att få praktiken underkänd.
Att skolgymnastiken skulle tas bort skulle ha varit en dröm för mig då jag var i skolåldern. För jag var en av dem som hade fullskalig ångest inför varendaste en gymnastiklektion under hela skoltiden. Inte för att jag var rädd för att bli filmad (tack och lov) utan för att gymnastiken gick ut på att man skulle tävla. Och i en klass där de flesta höll på med någon typ av idrott på fritiden medan man själv hade andra fritidsintressen, så fick man alltid höra det. Var det lagsport blev man alltid utskälld för att man inte är tillräckligt bra, och var det tex friidrott blev man utskrattad för att man var så dålig. Aerobics etc var det enda som var någorlunda ok eftersom man då kunde stå längst bak och göra sin grej. Men det var bara en par lektioner per år, högst. Skolgymnastiken har skadat mitt psyke så himla mycket, och jag har träffat många som känner likadant. Den har fått mig och många andra att inte vilja röra på sig på fritiden eftersom man förknippar motion med något hemskt.
Jag förstår att det är viktigt att skolelever har schemalagd motion med i läroplanen, men som gymnastiklektionerna var då jag gick i skolan så tog den mer än den gav, speciellt för dem som kanske skulle ha behövt den mest. En lösning skulle eventuellt vara att dela upp skolgymnastiken i två grupper, idrottare i en och resten i en annan, så att alla skulle få utvecklas i egen nivå.
Håller med om nästan exakt allting, braaa skriver, smarta åsikter, osv!
4