Janina Kronlund

året måste ha varit typ 2004, tror att jag gick på femman i lågstadiet, kan hända att det var ett år senare. min morbror skulle klippa gräset på gården i skogsberget då han hittade en harunge. en till. och en till. det tog inte länge innan kusinskaran plöjde igenom gräsmattan i jakt efter fler harungar. jag kommer inte ihåg hur många vi hittade, men gissar på sju-åtta.

 

vi lade dem i en box och gjorde det hemtrevligt för dem. fixade allt vi tyckte att de behövde. vi tyckte de hade det så bra. det var någon, kanske mamma, som ringde vasabladet. lokaltidningen kom och skrev en artikel. vi var så nöjda, kanske ni ser det om ni tittar på våra miner på bilden :D vasabladet tog kontakt till någon slags djurskyddsförening som dagen efter kom och hämtade hararna. kommer ihåg hur sur min kusin jenna var på oss, för att vi hade ringt vasabladet som såg till att hararna, våra harar, omhändertogs.

 

det sades att hararna skulle släppas lösa i utkanten av någon skog, hoppas de levt ett lyckligt liv sen dess. pusshej