Janina Kronlund


Verkligheten
jag tror inte att du kan säga att du känner mig.
 
inte innan du rest med mig. innan vi tågluffat genom europa, sovit på sunkiga hostel, eller kanske på soffan hemma hos en spanjor vi träffat tidigare på dagen. innan vi tagit av oss skorna för att lättare kunna gå över kullerstenarna på smala bakgator på en medelhavsö. innan vi ramlat hemåt i soluppgången, långt efter att krogarna stängts. innan vi kalasat på en skaldjursplatå som vi fått i utbyte för en dags arbete på en restaurang.  innan vi plockat en apelsin direkt från trädet för att ge morgonen en vacker start. innan vi kastat ett mynt i en fontän i rom. innan vi lovat att vi en gång kommer tillbaka. inte innan du rest med mig.

inte innan du upplevt med mig. innan vi hissat segel på klarblå vatten i kroatien. innan vi suttit och skapat musik med eventuella antydningar till instrument intill ett gammaldags torg. innan vi gett allt för att springa så fort som möjligt, genom labyrinter som bildar små gatumönster i gamla stan i någon okänd stad, allt för att inte bli så ruskigt blöta av det överraskande ovädret. innan vi hoppat ut från ett flygplan. innan vi med fastbundna ben hoppat ut från ett torn. innan vi åkt linbana, innan vi hållit i en krokodil, innan vi simmat med delfiner, innan vi badat med en elefant. innan vi klätt ut oss till maskoter på en landslagsmatch. innan vi varit rädda om våra liv medan vi kämpat emot strömmen då vi raftat. innan vi pussat huskyhundarna på nosen efter att vi suttit i släden genom öppna lapplandslandskap.  innan vi frusit i en igloo. innan vi fastnat i en hiss. innan  inte innan du upplevt med mig.

inte innan du kännt med mig. innan vi jobbat som volontärer, på djurreservat i afrika, på en skola i indien. innan vi lärt andra vad vi en gång lärt oss. innan vi diskuterat med främlingar, innan vi lärt oss fler språk, innan vi lyssnat på fler historier. innan vi insett hur mycket innehåll det finns bakom, när man sett under pärmen. innan vi sålt allt vi ägt. innan vi packat ner våra sista ägodelar i ryggsäckar. innan vi bokat en enkelbiljett. innan vi insett att man kanske inte alltid vet hur framtiden ser ut. innan vi förstått att det är helt okej att inte veta. innan vi bara har gått dit näsan pekar. innan vi vaknat i en bungalow, på ett lyxhotell, bredvid en kackerlacka, i en stuga; ute på en ö; ute i skärgården. innan vi somnat på stranden, i en hängmatta, i badkaret, i ett tält på ett berg, i en gömd dal i alperna. innan vi utbytt viktiga, och sedan igen, inte så viktiga, åsikter med ett gammalt par som äger ett värdshus i tyskland. innan vi hjälpt sköldpaddor att hitta rätt väg mot vattnet. innan vi hjälpt sniglar över vägen. innan vi gråtit tills vi skrattat. innan vi skrattat tills vi gråtit. inte innan du kännt med mig.

inte innan du levt med mig. innan vi spanat ut över något av världens sju nya underverk. innan vi anmält oss som besättning på ett fartyg. innan vi tagit emot ett riktigt dåligt jobb bara för att överleva dagen. innan vi skrikit oss hesa, innan vi skrattat tills vi fått ont i magen, innan vi sjungit oss till himlen på en festival. innan vi fått igång en allsång bland främlingar. innan vi uppträtt på en pub. innan vi gjort något så spontant, att vi aldrig hade kunnat föreställa oss en liknande situation. innan vi tagit hem främlingar för att ge dem en plats att sova. innan vi suttit uppe till halv fem för att prata om drömmar och framtidsmål. innan vi skrivit en destination på en bit kartong och ställt oss vid vägkanten. innan vi plockat upp någon som stått ett tag med tummen vänd uppåt. innan vi bott i ett vitt hus med blått tak. innan vi författat en bok, en novell, ett teaterstycke, en dikt, en sång. inte innan vi målat det vi sett. inte innan du levt med mig.

när du kan säga att vi gjort detta,
när detta stavas våra minnen.
när vi kan dela en flaska vin
och tänka tillbaka
på allt det där som vi en gång gjorde.

då tror jag att du kan säga att du känner mig.

inte innan vi rest,
innan vi upplevt,
innan vi kännt,
innan vi levt.

för jag är någon annan då. jag är friheten.
och du kan inte säga att du känner mig
om du bara har känt mig
när jag varit fastbunden.
 
TIDSTJUVEN

Vackert.

Ida

Mer äventyr åt folket!

josefina

så fin text!

mami

så fint <3

valma

Underbart skrivet! (:

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress